Fiaskot föder bara förlorare

Hemkommen från Köpenhamn försöker jag samla ihop intrycken, det råder inget tvivel om att det är ett tragiskt misslyckande att inte kunna enas om ett avtal som skulle kunna rädda klimatet. De viktigaste uppgifterna är inte lösta En historisk möjlighet gått till spillo. För att nå tvågradersmålet krävs att världen minskar utsläppen radikalt redan nu, detta kommer knappast att ske.

Men det är också ett misslyckande för världssamfundets förmåga att lösa gemensamma utmaningar. Färre och färre kommer sätta sin tilltro till globala lösningar på globala problem. Och tyvärr kommer andra arenor bli viktigare än FN systemet för att lösa gemensamma utmaningar. En utveckling som kommer slå hårdast mot små länder som Sverige.

Det är naturligtvis lätt at vara efterklok, men det är uppenbart att det begåtts flera avgörande misstag av såväl den svenska regeringen som det danska ordförandeskapet. Genom att prata ner förväntningarna och öppna för ett icke bindande avtal har möjligheterna att få fram ett avtal undergrävts. EU underskattade också den växande förtroendeklyftan mellan de fattiga och rika länderna. För lite har gjorts för att överbrygga motsättningar och underlätta förhandlingarna, fortsätter

Vi har inte råd at vänta ett år bara för at då ta ännu ett av dessa ändlösa ”första steg”. En historisk möjlighet är försvunnen, nu krävs det nya ansträngningar för att klara klimatutmaningen, det måste vara slut på utpekandet av alla andra som problem och början på handling och ett nytt ledarskap.